Hon, som inte heter Miriam, hette en gång Malika. Efter lånet av en död judinnas klänning under transporten från Auschwitz till Ravensbrück förvandlades hon från romska Malika  till judiska Miriam. En identitet hon sedan behöll då de vita bussarna förde henne till Sverige efter freden. Nu fyller hon 85 år och med familjen samlad runt sin säng  säger hon sanningen: Jag heter inte Miriam.

För den som vill läsa en bok om en kvinna som levt sitt liv med en stulen identitet, om en kvinna som överlevt koncentrationsläger, som kommit till Sverige med de vita bussarna och om romernas förtryck, ja då är denna bok något för dig.

Jag heter inte Miriam är en fantastiskt välskriven bladvändare samtidigt som den är fruktansvärt otäck och ibland nästintill känslomässigt jobbig att läsa.

Läs den gärna och lägg en kommentar, om du vill, om vad du tyckte om boken.

 :-)  :-)  :-)  :-)